Vilket är talet?

Ta exemplet i 1án och gör liknande exempel som eleverna får bekanta sig med i grupp. När eleverna känner sig trygga i dessa begrepp välj 2án och gå vidare...

Vilket är talet? Sigrid

1.     Talet har 2 ental. Tiotalet är dubbelt så många som entalet. Hundratalet är en färre än tiotalen. Vilket är talet?

 

Syftet är att eleverna befäster begreppen ental, tiotal och hundratal. Eleverna ska helst arbeta två och två så att de kan berätta för varandra hur de tänker när de hittar talet.

Det kan vara bra att innan detta moment bekanta sig med begreppen, enligt tips av Marianne Rönnblom, genom att ställa tre stolar framför gruppen. Läraren ber 5 elever att ställa sig upp och ger dem varsitt sifferkort med siffrorna 1,2,3,4,och 5. Läraren lägger ut kottar på stolarna och ber eleverna ställa sig bakom den stolen som stämmer med deras siffra. Förslag på hur man kan lägga ut kottarna; 3 kottar, 2 kottar och 4 kottar. Fråga klassen vilket tal man har skapat. (Andra sätt att lägga kombinationerna på;

1 kotte, 5 kottar, 3 kottar.) Man kan gå vidare genom att ta bort kottarna och läsa Vilket är talet?(Se ovan) och be klassen tillsammans att lösa ”Talet har 2 ental” och sedan gå vidare med de andra meningarna för att verkligen få med sig alla elever.

Eleverna arbetar med begreppen dubbelt så stort samt en färre.

I detta exempel arbetar vi med siffrorna 1-5.

Eleverna utgår från en erfarenhet med stolarna och kottarna. Eleverna får befästa begreppen ental, tiotal och hundratal. De får i dialog med varandra lösa, jämföra samt förklara hur de har tänkt för att komma fram till talet 342. 

 

2.     Talet har 4 tiotal. Entalen är hälften av tiotalen. Hundratalet är dubbelt så stort som tiotalet. Vilket är talet?

 

Svårighetsgraden ökar genom att eleverna tränar båda begreppen hälften så stort och dubbelt så stort. Eleven utvecklar sitt matematiska tänkande om eleven ser sambandet mellan dessa begrepp. I detta exempel arbetar vi med siffrorna 1-9 för att hitta talet. Eleverna kan tillsammans två och två fundera ut liknande uppgifter och presentera inför klassen. Om man har ett tillåtande klassrumsklimat växer eleverna i sitt samspel. Här skulle man göra fler liknande tal på samma nivå. De elever som löser detta skulle få i uppgift att göra egna: Vilket är talet?

Talet är 842.

 

 

3.     Talet har ental 3 och tiotalen är lika många som entalen. Hundratalet är dubbelt så stort som entalet. Summan av tiotalen och hundratalen är tusentalen. Vilket är talet?

 

Begreppet summan av är det viktigt för läraren att använda tidigt så att eleverna känner igen det och förstår dess innebörd. Eleverna fördjupar sig i begreppen ental, tiotal, hundratal samt även tusental och igen begreppet dubbelt så stort. Även begreppet lika stort tränas och förstås av eleven.

Talet är 9633.

 

4.     Differensen mellan entalen och hundratalen är 3. Hundratalet är dubbelt så stort som tiotalet som är 2. Tusentalet är lika stort som entalet. Vilket är talet?

 

Eleverna bekantar sig med begreppet differens och måste förstå dess innebörd.

     I första meningen får man inte tillräcklig information för att kunna

     lista ut någon siffra.

    (Använder jag begreppet siffra rätt här eller ska det vara tal?)

     Syftet är att skapa frustration som är en bra insikt

     för eleverna för att lära sig att ”klura lite själv”.

Eleverna fortsätter att fördjupa sig i begreppen dubbelt så stort samt lika stort.

Talet är 7427.

 

 

5.     När du subtraherar talet 6 med 3 får du fram tiotalen.

När du multiplicerar tusentalen med tiotalen får du produkten 3. Talet har hälften så många hundratal som ental.

Entalen är 3 fler än tiotalen. Vilket är talet? 

 

Uppgiften tränar det nya begreppet multiplicera och ökar därmed svårighetsgraden för eleverna. Begreppet subtrahera är intressant att diskutera i relation till differensen som vi nämnt tidigare. Det kan vara en stegring att använda kända begrepp och lägga till ett okänt begrepp som man går igenom med klassen. Begreppet hälften av använder vi igen och när man befäst det (och begreppet dubbelt så stort) kan man öka svårighetsgraden genom att använda begreppet tre gånger så stort och utveckla detta. Det är lite klurigt att man måste fortsätta och läsa nästa mening för att få mer information. Eleverna bör ha automatiserat ental, tiotal, hundratal samt tusental för att kunna komma fram till talet eftersom det är många nya begrepp.

Talet är 1336.

 

 

MATTESPEL

MATTESPEL
http://www.coolmath-games.com
http://www.arcademicskillbuilders.com/
http://www.primarygames.com/math.htm
http://nlvm.usu.edu
http://www.ur.se/kattenmusentiotusen/
http://www.ur.se/matte/
http://www.kunskapsstjarnan.se/matematik.php
http://www.winzell.se/clown/
http://web2.gyldendal.no/multi/
http://www.bbc.co.uk/schools/numbertime/
http://www.sudoko-online.info
GEOGEBRA
http://www.geogebra.org
http://www.malinc.se/math/geogebra/mainsv.php

Papperssjälvporträtt i skala1:1. Att rita av varandra på stort papper!

Jag har prövat detta i halvklass men det bör fungera i helklass i en 3á.
Arbetsgång: Två och två ritar av varandra.
Förbered med färdigklippta papper i "elevlängd" med några dm extra.
Visa att pennan måste peka rakt upp annars kan ben osv bli väldigt smala.
När man har ritat av konturerna på varandra är det dags att rita hår, kläder och detaljer på kläder med blyertspenna. Förbered med lugn musik till arbetet.
Jag har hjälpt till att rita in ögon, näsa och mun när jag gjort denna övningen tidigare. Jag har fått två bra speglar som eleverna kan titta på sitt ansikte när de ritar ögon osv. Jag har också låtit eleverna titta på konturerna tillsammans med mig. Stämmer detta? Har X så smala ben? Är fötterna så stor?
Kan det vara vinkelen på pennan som gjort att det inte stämmer riktigt med verkligheten?
Skriv NAMN.
Dags för målarfärgen!
Visa att man måste stryka många gånger på färgkakan för att få en "bra" konsistens på färgen!
Visa hur man blandar färg t ex rosa, lite röd och blanda på den vita kakan. Hudfärg, blanda vit, röd, orange och brun. Testa er fram för att hitta en bra nyans.
Blanda på den ljusaste kakan. Se om ni kan turas om att ha färgkakan.
Ge utrymme för att eleverna kan behöva olika lång tid.
Uppmuntra till att ta eget ansvar för att göra ett så noggrant arbete som möjligt eftersom vi kommer att använda papperssjälvporträttet i skala 1:1 i helfigur till vidare arbete, när det gäller mätning osv. 

SigridsMAblogg

Hur gör jag nu?

Jag utgår från en back med glasflaskor. 

Efter rast får alla en glassflaska och frågan; hur många deciliter vatten vill du ha i din flaska?
En klisterlapp, skriv ditt namn och klistra på flaskan i vattnets nivå.
När alla kommit in:
Vilka geometriska former kan du se i flaskan?
Hur kan vi beskriva flaskans form?

Rubrik:

Min flaska

Vi häller ut vattnet i en hink.
Mät din flaska. Hur hög är din flaska?
Vi mäter tillsammans diametern.
Vi mäter tillsammans radien.
Rita din glasflaska och markera hur mycket vatten du har i flaskan?

SigridsMAblogg

Vägen fram till egen kunskap!
Upptäck och identifiera problemet
- formulera problemet
- ge förslag på lösningar
- våga pröva lösningar
- utvärdera och reflektera

I en målinriktad verksamhet kan man fråga sig;
-vilket är målet?
Hur kommer vi dit?